Frågor och svar om aromer
För att underlätta förståelsen om aromer finns här ett antal vanliga frågor och svar. Om din fråga inte finns med så skicka den till oss.
Vad är aromer?
Aromer är koncentrerade produkter och är som sådana inte avsedda att konsumeras direkt. Det är vanligt att aromer inom industriell användning tillsätts i en dosering om ca 0,1%. Det betyder att 1g arom räcker för att smaksätta 1 kg livsmedel. Viktigt i detta sammanhang är också att den aromgivande delen i en aromprodukt vanligen är 10-20%. Således är det bara ca 0,1 – 0,2 g aromgivare som finns i 1 kg smaksatt produkt. Resterande del av aromprodukten är t.ex. bärare och lösningsmedel som behövs för att aromprodukten skall kunna hanteras. En uppskattning tyder på att ca 70% av aromprodukterna är sammansatta av naturliga extrakt/beredningar eller ämnen.
Vad är aromextrakt/beredningar?
Med aromberedning menar man komplexa naturliga blandningar, t.ex. eteriska oljor eller extrakt från växt- eller köttmaterial. De har bestämda smakegenskaper och är för det mesta huvudbeståndsdelar i aromer.
Vad är aromämnen?
Med aromämnen menar man definierade kemiska ämnen med bestämda smakegenskaper. De är mycket smak/aromstarka och används därför i små mängder. Beroende på framtagningsmetod och om de finns i naturen skiljer man mellan “naturliga” och “andra” ämnen.
Man känner till mellan 5 – 6000 ämnen i naturen. Aromindustrin använder sig av ca 2000 och vanligen runt 1000. Det finns ytterligare några hundra som mer sällan används.
Hur framställs aromämnen?
Aromämnen framställs från lämpliga utgångsmaterial genom olika metoder. För utvinning av naturliga aromämnen använder man sig av fysikaliska metoder som pressning, extraktion, destillation eller biotekniska metoder (fermentering). Ytterligare framställningssätt är med hjälp av syntes.
Vad är naturliga aromämnen?
Naturliga aromämnen erhålls från lämpliga naturliga växt eller köttråvaror uteslutande genom fysikaliska metoder (Extraktion, Destillation etc.) eller genom fermentering och är definierade ämnen.
Isolaten som fås vid destillering är flyktiga och innehåller till största delen vatten och/eller alkohol. Man känner till 5-6000 olika ämnen i naturliga råvaror eller i olika livsmedel. Med hjälp av alltmer förfinade analysmetoder hittas ständigt nya och hittills okända aromämnen.
I råvaror utgör aromämnen endast en liten del. De har vanligen stark lukt och tillsammans ger de råvarans karakteristiska arom. Som exempel kan nämnas att man hittills har identifierat omkring 400 ämnen i jordgubbar, runt 300 i äpplen och mer än 700 i kaffe. Deras sammanlagda mängd i dessa livsmedel utgör endast 0,005% till 0,01% d.v.s. 0,05 till 0,1 g/kg.
Vad är naturidentiska aromämnen?
Naturidentiska aromämnen finns inte längre som begrepp i lagstiftningen sedan 2008/1334/EG Aromförordningen trädde i kraft. De omfattas av beteckningen “andra aromämnen”. Dessa används i stället för dyrare naturliga ämnen, för att få en jämn kvalitet på aromerna eller för att tillverka aromer som skall klara t.ex. värmeprocesser i livsmedelsindustrin eller en sur miljö i exempelvis yoghurt.
Vad är artificiella aromämnen?
Artificiella aromämnen finns inte längre som definierat begrepp i lagstiftningen 2008/1334/EG Aromförordningen. De omfattas av beteckningen “andra aromämnen” De är substanser med specifika aromegenskaper, som ännu inte hittats i naturen och därför inte kan benämnas naturliga. Man känner till ca 400 olika ämnen av denna sort. Det är kanske ett hundratal som används i aromsammanhang men är testade för att vara säkra att konsumera.
Ett exempel på de olika kategorierna är vanilj. Naturlig vaniljarom är framtaget genom extraktion av vaniljbönor. Ett av de dominerande aromämnena i ett vaniljextrakt är vanillin (Metylvanillin). Vanillin kan också framställas syntetiskt och är då ett (“annat”) aromämne. Etylvanillin, som används till smaksättning av t.ex. vanillinsocker och liknar naturlig vaniljarom, finns inte naturligt och är således också ett “annat aromämne”. De tekniska egenskaperna är mycket lika de naturliga.
Varför används inte enbart naturliga aromer?
Naturliga aromer kan vara känsliga. Det finns användningsområden där det krävs stabila aromer för att livsmedlen skall smaka bra. Det kan till exempel vara viktigt att aromämnena är värmetåliga vid tillverkning av karameller eller färdigrätter eller klarar en sur miljö i t.ex. en yoghurt eller att de klarar en längre hållbarhetstid. Vidare så kan man konstatera att råvarutillgång för framställning av naturliga aromer kan vara begränsad eller att kvaliteten varierar över åren och slutligen spelar givetvis kostnaden en stor roll. Idag frågar många konsumenter efter enbart naturliga aromer. Detta kan aromindustrin oftast tillgodose, men man måste samtidigt beakta att naturliga aromer oftast är dyrare och således gör livsmedlet dyrare.